Inget funkade

Var på dialysen idag, vilket som vanligt stör mig... Inte på något vis för att folk är otrevliga, vilket också stör mig, eller ja, hur ska jag nu förklara detta? Det som stör mig är att det tar sån tid. Åker hemifrån tjugo över sju (fast i morse kom taxin redan fem över, vilket jag inte observerade förrän jag hörde Zack yla utanför dörren. Han hade väldigt kul med chauffören och en boll!) och är sen i bästa fall hemma tre. Tiden mellan nio och halv två tillbringar jag med att läsa och se på TV, vilket i små portioner, på tid när jag valt det, kan vara trevligt. Är jag däremot tvingad till det finner jag det vara ett nödvändigt ont!
Sen måste jag erkänna att jag får aningen dåligt samvete över att tycka illa om det eftersom personalen är jättegullig, trevlig och på alla vis underbar och de andra patienterna har på något vis blivit kompisar som skiner upp när de ser mig och alltid har något skoj att berätta osv De gör verkligen allt för att lysa upp ens tillvaro, är intresserade av hur jag mår, vad jag läser, hur mycket snö jag har hemma, hur min hund mår, hur hästarna har det osv osv Då känns det orättvist att önska att man vore någon annanstans på något vis. Jaja...
Dagen började med att min CDK (=Central Dialys Kateter=två slangar som sitter instuckna i en ven och en artär i halsen på mig) inte ville fungera. Det spolades, växlades flödesriktning, spolades igen, växlades igen, men ingenting hjälpte. Till sist gjordes ett avbrott, jag kopplades loss och fick aktilys ("kaustik soda för blodkärl") i slangen och gick ner i cafeterian en stund.
Den episoden var rätt kul. Jag hade nämligen tagit på mig en kjol i morse men när jag kröp ner under täcket tog jag av den. När jag sen gav mig av mot cafeterian sa en av sköterskorna:
"Hur känns det? Du känner inte av något blodtrycksfall?" Varpå hennes kollega svarade:
"Det blir nog andra som drabbas av det om hon går ner sådär..."
Först fattade jag ingenting, men sen kom jag på att jag var på väg ut i endast tröja och tights. Kjolen låg kvar... Kommentarer överflödiga!
Efter att återigen spolat, spolat, svurit och konsulterat läkare bestämdes det att jag skulle avslutas och sen komma tillbaks på måndag istället för tisdag. Så halv tolv var jag klar och tog en sväng på bokrean innan taxin gick hem. Blev ett par böcker till Linda till det facila priset av 50:- för fem stycken. Klart godkänt.
Ikväll ska vi ut och fira Åke på en hemlig resa. Han har försökt fiska reda på vad som ska hända, men allt jag har berättat är att han ska få träffa fyra damer - alla yngre än han... Vilka fantasier som sattes i rullning vet jag inte. Hoppas bara att han inte tror att han ska få vara ensam med dem, för då blir han besviken! En äldre herre ska ju också med... Rapport följer som sagt.
/Anna

Flitig?

Har ytterligare en såndär knasig arbetsdag framför mig. Knasig så till vida att jag börjar tio, och vad göra med dessa morgontimmar för att de inte ska kännas bortkastade? Eftersom vi har årsmöte i ridklubben ikväll hade jag en del skrivarbete att klara av bl a en verksamhetsberättelse. Denna blev klar och sen skrev jag i bara farten ihop Ungdomssektionens dagordning också. Egentligen är det deras ordförande (läs min kära dotter) som ska göra detta men eftersom hon just nu är överhopad med läxor, körkortsteori och hästar, bestämde jag mig för att vara en god mor och hjälpa henne. Hoppas att hon kommer ihåg det...
Efter skrivarbetet blev det en kaka att ha efter maten ikväll på mötet. Hittade ett recept på lånpannekaka med kokostosca som lät gott o enkelt, men när jag väl satt igång insåg jag att det var aningen svårt att göra kokostosca utan kokos så det blev till att improvisera lite. Tog havregryn istället och det verkar ha funkat. Skar precis upp den i rutor och provsmakade en kant. Syndigt gott! I stort sett bestod den av dubbel sats kladdkaka som gräddades i 15 min, sen tog jag ut den och bredde över toscan och gräddade i 10 min till.
Innan jag skred till verket med kakan hann jag ta en halvtimmes promenad med jycken också. Så nu återstår det bara att fixa frisyren (dvs dra en kam genom håret), hoppa i arbetskläderna och bege sig mot Kivik.
Efter gårdagens kaos - vårt vatten försvann plötsligt i onsdags kväll - har jag dessutom hunnit duscha och diska. Stackars Åke tillbringade hela natten till igår med att försöka reparera hydroforen och när den väl gick igång klockan 04.45 så fick den inte upp något vatten ändå! Så min käre sambo fick stanna hemma och assistera rörmokaren istället. Att det dessutom var hans födelsedag gjorde ju inte saken bättre precis... I present fick han en hemlig resa som Linda och jag planerat ihop. På lördag kväll bär det av! Hoppas att det blir trevligt. Vi kommer att tycka det i alla fall. Fortsättning följer...
Ha det!
/Anna

Dagens citat: "En man kan leda en häst till vattnet men tio män kan inte tvinga den att dicka..."

Annas citat: "En man kan leda en fjordhäst till hagen men tio män kan inte hindra den att äta..."

Personlighetstest!

Jag satt och slösurfade lite efter kvällsmaten och hittade en sida med en massa frågor som skulle leda fram till min personlighetstyp. Fick reda på att jag är en:

Inåtvänd Upplevande Abstrakt Känslostyrd person

SÅDAN ÄR DU:
Du finner din energi i den inre världen och gillar att tänka på saker (utan att nödvändigtvis tala om dem). Du anstränger dig att förstå andra människor.
Du flyter med strömmen och tar beslut i sista stund - ibland låter du t.o.m. andra personer fatta dina beslut åt dig. Du är en mycket flexibel person, som trivs med fria ramar och lösa avtal.
Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.
Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar.

Jag måste erkänna att det stämmer alldeles förträffligt bra. Särskilt det där med att ta beslut i sista stund. Jag gör nog allt i sista stund - betalar räkningar, tankar bilen, handlar osv Det känns helt fel för mig att göra något i god tid... Ibland kan jag komma på mig själv med att sitta och räkna efter hur många mil jag kört sedan varningslampan på bilen började lysa, så att jag kan pressa mig en gång till hem och tillbaks till jobbet innan jag tankar. Varför inte bara tanka när den börjat lysa?? Eller helst innan... Fast det är ingen sport! Idag var jag där igen! Men jag kom till macken den här gången också! Lite spänning i tillvaron...

Vad säger ni som känner mig? Stämmer testresultatet? Eller jag är helt tvärtom?

/Anna

Så fick då prinsessan...

...äntligen sin prins. Eller blir han nu det...? Jag fattade inte riktigt om Daniel skulle få någon prinstitel, men det låter ju bättre med prins än "gymägare" i alla fall. Det var ju på tiden oavsett vilket och jag får väl bocka och niga och sälla mig till den långa raden av gratulanter. Roligast av allt var väl nästan att pressen blev lite tagna på sängen, även om det spekulerats vilt om både bröllop och förlovning de senaste åren. Jag låg på dialysen med TV:n på hela förmiddagen och såg de olika kanalernas bevakning och måste säga att det var trevligt med lite glada nyheter mitt i alla varsel och finanskriser. Mitt kungliga intresse är inte så stort, men de gör säkert en bra insats som representanter för vårt land och jag önskar de nyförlovade lycka till!
Jag var precis nere och lämnade Linda vid skolbussen och huh så glatt det var ute, och då menar jag inte skoj-glatt utan halt-glatt! Blankis och regn och 3 km brant, kurvig väg är ingen kul kombination... Det är spännande både uppför och nedför kan jag lova! Särskilt om man möter någon i svängarna. Det gäller att vara utrustad med både dubb och en viss portion sinnesnärvaro när man känner hur fästet släpper. "Släpp bromsen, släpp bromsen, släpp..." brukar jag mumla halvhögt för mig själv och hittills har det funkat. Kom både ner och upp igen i morse.
Har sovmorgon idag och börjar inte jobba förrän tio. Mina arbetstider ser ut så varannan vecka och det är inget jag vare sig valt själv eller uppskattar. De timmarna ledigt på morgonen är svåra att disponera vettigt, om man nu inte med vettigt menar att dammsuga, diska eller starta en maskin tvätt... Jag kan ju t ex inte köra och handla eftersom jag inte hinner in till stan och hem med varorna innan tio, och ställen som banken öppnar inte förrän det är för sent. Sen slutar jag halv fem vilket innebär att jag vareviga eftermiddag måste fixa så att Linda kommer hem eller har någon annanstans att ta vägen efter skolan. Att begära att hon ska traska tre km hem i ur och skur så här års är väl mycket tycker jag.
De dagar jag går på dialys (tisd, torsd, lörd) är jag i bästa fall hemma innan fyra så då funkar det aningen bättre. Fast varannan lördag jobbar jag efter dialysen plus att jag den veckan även jobbar på söndagen. Detta schema innebär att jag har en dag helt fri att disponera på det jag vill varannan vecka och då är jag oftast så trött att jag inte orkar vara vare sig social eller effektiv... Och dessutom är den dagen en söndag vilket innebär att de flesta affärer, banker, post och annat är stängda!
I kväll ska jag och Linda baka något smarrigt att bjuda femton-tjugo personer på när ridklubben har årsmöte på fredag. Tips? Inget invecklat och gärna snabbt fixat. Det ska vara typ "kaka till kaffet efter maten".
Ha det gott allihop!
/Anna

Dagens citat: "Det är för väl att lögnen finns, för tänk om allt man hörde var sant..."

Seeegt värre...

...var det på apoteket i morse. Min tanke var att kvickt kila inom där på vägen till lokalföreningen där jag skulle handla hästfoder för att sedan vara på jobbet i god tid tills jag började kl tio. Alltså klev jag in genom dörren till apoteket fem över nio och döm om min förvåning när det var elva nummer före mig i kön. Inget ont om pensionärer i övrigt, men samtliga var nog 80+ och skulle hämta antingen medicin som inte fanns, som de inte ville ha eller så var det något till gubben därhemma som de inte hade fullmakt för eller personnummer till eller... När de klarat av fem nummer på en halvtimme insåg jag att hästarna fick vara hungriga tills imorgon och efter ytterligare tjugo minuter insåg jag att jag definitivt skulle komma för sent till jobbet. Behöver jag säga att jag fick räkna långsamt till tio för att inte explodera när mina recept dessutom var borta ur datorn. E-recept är säkert jättebra, men hade jag haft pappersrecept i handen hade jag ju haft bevis för vad jag skulle hämta och det skulle vara upp till mig att hålla reda på dem. Nu är man ju ganska maktlös när de påstår att allting är borta. Hur bevisar jag att de legat i datorn i snart ett år? Jaja, en del fanns där och efter ett samtal med sjukhuset hamnade förhoppningsvis resten på rätt plats för avhämtning om några dar. För givetvis fanns inget av det jag skulle ha hemma!! Suck...
Sedan följde ett antal rätt sega timmar på jobbet. Missförstå mig inte - jag gillar verkligen mitt arbete - men när gästerna lyser med sin frånvaro och man får använda det yttersta av sin fantasi för att hitta arbetsuppgifter så är det aningen långsamt. Jag längtar efter våren! Jag vill ha huset fullt av folk! Nu!
Kvällen ägnades åt ett biobesök med Linda. Vi var i Tomelilla och såg "Twilight". Filmen var bra även om jag kände mig lite som farmor i sällskapet av tonårstjejer som dreglade över den manlige huvudrollsinnehavaren. Men visst, hade jag varit 25 år yngre hade jag inte sagt nej tack till en dejt... Trevligt var det i alla fall att göra något tillsammans och ännu mera glatt blev det när vi kom ut och skulle köra hem i regn och termometern visade -1. För som någon kul typ sa:
"Hellre vara på isen och ha det glatt än gå i lera och sörja!"
Ta det lugnt i halkan!
/Anna

Dagens citat: "Verkligt mod är att i ensamhet göra den goda gärning man helst skulle gjort inför allas blickar..."

Igång (igen)!

Jag har till och från varit aktiv bloggare, men det senaste året har jag mer eller mindre lagt av och det enda jag i bloggväg sysslat med har varit min och dotterns hästblogg. Där var meningen att vi tillsammans skulle blogga om vårt hästliv, men eftersom Linda hellre chatt(r)ar med sina kompisar på olika ungdomssidor så har det mest blivit jag som har uppdaterat hästbloggen och då mina hästaktiviteter är ganska stillsamma så uppdateras det inte alltför ofta.

Jag tycker att det är skoj att följa andras bloggar - särskilt folk jag känner - så får jag väl själv bidra med lite läsning också. Dessutom tycker jag att det är roligt att skriva.

Just nu är det vinter utanför mitt fönster. De senaste veckorna har det snöat rejält här. I helgen som gick var min bror och hans barn här och åkte pulka. Vi umgås inte alltför ofta, tyvärr, men det var skoj att träffas. Vi har en perfekt backe utanför huset, men då snön låg djup blev det fort jobbigt för ungarna att dra pulkorna uppför backen efter avslutat åk. Därför blev lyckan stor när min praktiske sambo kom på att vi kunde ta ut vår terränghjuling och bogsera både pulkor och barn uppför. Efter att ha konstaterat att det bara var med min ringa vikt den tog sig fram utan snökedjor blev det jag som fick köra. Vet inte vem som hade roligast och tjoade värst, jag eller de som åkte..?

"Full rulle i snön. Minna och Liv i pulkorna, jag bakom styret."

En sann bloggare måste väl ha en åsikt om Melodifestivalen också, eller? Let´s Dance ser jag inte alls eftersom vi följer På spåret i en annan kanal istället. Jag måste ha blivit gammal, för min åsikt är nog att de flesta bidragen lät "dunka, dunka -likadant" men Rickfors och Molly var mina favoriter. BWO :s låt var lite seg i år tyckte jag nog...
Nu kom Åke precis in och undrade om vi skulle köra till Biltema och ordna en backspegel till min bil. Bäst att passa på! Fick nämligen backa hela vägen ner och ta sats för att komma upp för backarna i dag. Inte helt enkelt med en spegel kan jag tala om...
Vi hörs!
/Anna

Dagens citat: "Om jag ska tro på saker jag inte kan se så föredrar jag under framför baciller..."